Orden bakom jag är ok...

Idag bekommer det inte mig

att det stormar.

Jag fryser men det spelar inte så stor roll.

Inte idag.

Jag tog ett steg bort

gick åt sidan och

blev på så sätt inte längre delaktig.

Att stå bredvid och titta på

gör inte lika ont.

Jag är ok.

Jag är ok.

”Men vill du hålla min hand i din

en liten stund till”?

Idag bryr jag mig inte om

försenade val

trasiga möjligheter

dåraktiga beslut eller

förbrukade chanser.

Inte bryr jag mig om

smutsiga gator

överfyllda torg eller

stressade vardagsrutiner.

Jag är inte med där.

Jag valde en annan väg

lite längre bort.

Jag knuffas inte längre runt och

jag andas,

jag andas igen.

”Men om jag ber dig,

vill du då hantera varsamt

för jag vet inte hur man gör

när man går sönder

för ofta”.

Inte bekommer det mig

att natten innehåller sådant

som bör läggas åt sidan

stoppas undan

glömmas bort.

Att minnen hakar sig fast

är ingenting jag tar notis om.

Inte idag.

Jag mår bra.

Jag klarar mig.

”Men om jag lägger mig här,

kan du hålla om mig då”?