tisdag 10 juli 2012

Liten och stor...


När hon var liten
skulle hon vara liten
men också stor.
Stor som andra
stor som i att fixa själv, laga själv,
mata den som inte ville äta och
diska sju dagars gammal disk.
När hon var liten
var det viktigt att vara stor
nästan jämt men
inte vissa dagar
inte vissa veckor
för då var det lördagsgodis
på en måndag
film och skratt och lek runt huset.
När hon var liten var det viktigt med kärlek
från stor
men också kärlek från liten till stor.
Och kärlek fanns det gott om.

När hon var liten var det viktigt att vara stark.
Stark i starka händer.
Stark hos stor.

När hon var liten var det viktigt att förstå
höga röster om natten
låga röster på dagen
och det var viktigt att intala sig
att när solen går upp går annat ur.
Och hårda ord blir mjuka kramar.
Mellan vuxna.
Och frågor lärde hon sig att aldrig ställa.

När hon var liten var det viktigt att vara stor.
När hon är stor vet hon att det är viktigt att ibland
vara
just
liten.








3 kommentarer:

  1. Vackert skrivet.

    SvaraRadera
  2. Vad rätt du skriver. Du sätter verkligen fingret på en viktig sak.

    SvaraRadera