Min hjälte...

Minns du

kommer du ihåg

hur det kom sig

att det var så
och att det blev som det blev

men

det gör ingenting
ingenting gör det

för jag är stolt
över att ha haft dig

och

när andras ögon borrade hål i din själ

tog jag din hand och tryckte den lite hårdare

och du log

andra log inte men

det gjorde ingenting

ingenting alls

för

jag var stolt över att få gå vid din sida.

Det är så tomt nu. 

Vet ni...

Ibland vill jag att varje ord jag skriver ska vara det strå som du letat efter längtat efter drömt om.

I detta ska det finnas en känsla en tillit ett litet hopp som säger; ja, jag är faktiskt älskad, jag duger och jag har en plats här. Det finns en mening.

Och om jag lyckas

om så bara en gång

beröra dig med mina ord

då finns det en mening hos mig också.