När sommaren kom hade du lämnat staden.

Ja till och med världen.

- Kan du inte hälsa på mig,

frågade jag en tanke med dina konturer

- Jag saknar dig...

Det var så länge sedan

vi sågs

som jag såg dig och

du mig.

Det är inte lätt att höra av sig

till dig

för det är stort

oändligt

där i himlen och

det finns ingen adress till ditt moln

men där

i duggregnet

i sommarsolen

kände jag din närvaro och

jag hörde din viskning

precis intill

precis så tydligt

som jag minns den.

- Jag är alltid nära

stod det på

pappret

på vykortet

från någon

långt långt borta.

Even if you’re gone, you still mean the world to me.