onsdag 23 februari 2011

Och ändå...

Och det finns en trasig stjärna i min hand
som bara himlen kan förstå

och ändå

älskar jag djupet i dina ögon
åren i ditt ansikte
kampen
som du formar i dina trygga händer
som du blåser liv i
och du blåser liv
i mig.

All the time.

Och jag vet
att du skrattar högt
när jag säger hej då hundraåtta gånger
men ändå stannar kvar
och jag vet
att du fångar mig
varje dag
varje timme
varje sekund.

Och jag vill hålla dig kvar
nära mina hjärtslag
och jag vill
ge dig alla möjligheter som du tror att du inte kommer att få
och jag vill
bosätta mig i dina drömmar och
aldrig
aldrig
ska du bli rädd.

Och det finns ett trasigt du i min hand
som jag andas på
för att väcka sovande leenden till liv.

All the time.

1 kommentar: