Stäng in mig i ett rum...

Stäng in mig i ett rum och
släpp inte ut mig
förrän jag skrivit en självbiografi.
Glänta på dörren ibland men
inte av nyfikenhet
utan för att se så jag inte somnat.

Stäng in mig i ett rum och lova att inte komma in
förrän jag lärt mig
allt det finns att lära
om vardagen
om verkligheten
(för när verkligheten vill hitta mig så vet den
på något sätt
alltid var jag finns)

Lås in mig och lyssna mot dörren
när jag skriver
tänker
andas
lever
och
låt mig inte komma ut förrän jag lärt mig mer om
ödmjukhet
känslor
attityder och ironi,
om hur man ställer sig upp när man blivit fråntagen allt
och hur man vet
när det är dags att släppa taget.

Stäng in mig och ge mig en penna och ett papper
och
låt mig använda de ord jag lärt mig
och
låt mig inte se dagsljus förrän jag är klar.

När jag sedan krafsar på dörren och vill ut,
jubla inte
kasta inga rosblad och hylla mig inte.
Se bara på mig, hjälp mig upp och säg
”Nu -
nu börjar livet”!