det du inte visar mig och
jag skulle kunna ta emot de fel
du inte vill göra och
jag älskar dig
även om det är förbjudet.
Du är det mest underbara brott
jag har begått.
Någonsin.
I din hand får jag chansen att bli någon.
Någon som betyder och
som är värdefull och
som är älskad.
Även av mig själv.
Och tillsammans går vi mot det som vi egentligen fruktar men
samtidigt lockar oss.
Målet är klart men vägen dit finns inte på någon karta och
vår tanke om en morgondag suddas sakta ut
ju mer vi låter våra ord röra vid varandra.
Att försöka sätta ihop något utan manual
skulle visa sig vara omöjligt för två vilsna själar.
För två individer som du och jag.
Två orörda själar skulle ändå på något sätt visa sig vara ett perfekt par och
under vackra stjärnor blev det så äkta.
Så vackert och
så förbjudet.
Du talar ord som ingen hör,
men jag hör dem.
Jag hör och jag förstår
men för andra har du varit stum i 256 dagar nu.
Du söker något mer än andra kan ge dig,
något som natten och
andetagen och
regnet på din hud och
tystnaden
kan skänka dig.
Jag vet och
jag kan vänta på att du finner det du söker för du
är det mest förbjudna som funnits i min närhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar