Ett taget andetag...

Det sprider sig ett slags lugn över stunden.
Stillhet
som om allt levande väsen stannar upp för ett tag,
väntar,
håller andan,
låter sig formas efter det som komma skall.
Hon stannar upp.
Letar efter ett tecken
en lösning
en önskan som någon kanske gjort men glömt kvar.
Hon letar efter något att hålla sig kvar vid ikväll.
Det finns en slags skönhet i det som inte rör sig.
Konturer som inte suddas ut,
en blick som dröjer sig kvar,
ett taget andetag som inte försvinner eller ersätts.
En chans att få vara ifred.

Hon viskar; stanna nära,
men inte tillräckligt högt för någon att höra.
Stanna nära hela tiden.

Det sprider sig ett slags lugn över hennes tankar.
Hon tar tillvara en överbliven önskning och gör den till sin egen.

Låt inte konturerna suddas ut, viskar hon och
stanna nära,
stanna nära hela tiden".