Jag vill inte vara rädd mer...

Jag vill inte bli skrämd längre.
Av mig själv eller
av andra.
Jag vill inte fundera på vad som kan gömma sig i mörkret
inte känna rysningar av andras svek
och
jag vill inte bli en del av dem som inte vågar.

Jag vill inte längre vara rädd.

Jag vill bli av med vanmakt och
hopplöshet.
Jag vill kasta undan förakt
smidda planer och
elaka verk.
Jag vill bli sedd för den jag är och
jag önskar mig kraften att kunna se igenom människor och
förstå
deras handlingar och konstiga meningar.
Jag vill inte skrämmas av det som är rätt
av sanningen
av att kunna se mellan raderna i en väns biografi.

Jag vill inte vara rädd mer.


När jag står vid mitt fönster och
dagen tar slut
vill jag vara stolt
känna empati
andas lugn och
acceptera det som jag inte kan göra något åt.
Jag vill kunna möta nästa hinder
med en sköld av pansar
som jag byggt av
kärlek
hat
sorg
glädje
vänskap
kärlek
vunnen strid
förlorad kamp
förståelse och
mod.

I mörkret kan de höra hennes röst...

...

...

Jag vill inte vara rädd mer.