torsdag 17 september 2009

Idag är det en sådan dag...



När man egentligen inte vet hur man ska ta sig igenom alla känslor som bara lever omkring inom en...
Idag var det extra svårt att andas utan dig.

Alla dagar kan inte vara bra dagar, sade någon och det är sant. En del dagar måste vara tuffa och om tuffa dagar vet jag mycket. Ibland för mycket.
Men jag älskar det lilla som jag innan inte såg. ett litet sms, en kram av någon som aldrig kramas...:) en liten blick eller ett samtal från en vän. Jag uppskattar det och det gör mina tuffa dagar mindre smärtsamma.
Saknar min syster så det ibland värker. Hon är mitt allt.



I drömmen lever hon
ditt liv och
finns
så som du fanns.


Hon vrider tillbaka alla klockor hon ser och
hon återanvänder alla gamla kalendrar
för att hitta dig igen

men du finns inte här
du finns
inte
någonstans.

Hon letar i sagorna efter en gömd värld
där du kanske bosatt dig och
hon söker efter regnbågen
för du sade alltid att i slutet av alla regnbågar finns det en skatt och
hon hoppas på att du är den skatten.

Hon andas varmluft på alla fjärilar
för kanske
kanske är du en av dom som bara behöver lite hjälp
att åter igen flyga.


Hon räknar till 10, 100, 1000, 1 miljon
för det kan ju vara så
att hon missade att du ville leka kurragömma och
har gömt dig på ett bra ställe.

Kan vi sluta leka nu?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar