måndag 9 april 2012

Jag hörde din röst idag...


Du kom på tal idag.
Ditt namn.
Din existens.
och jag skulle vilja säga att jag inte bryr mig längre
att jag skiter fullständigt i hur du har det
att sådana som du är patetiska idioter
som förstör för andra
som har förstört för oss som ville väl
som stjäl andras energi
genom att
vägra
vägra
vägra
men istället gör det ont när ditt namn kommer upp.
Hela tiden.


Det är ljusår emellan dig och resten av världen.

För det är så det är.
Det är så det måste vara.
Du är bortom all kontroll
bortom all hjälp
bortom alla som en gång försökte.
(och som misslyckades med att hålla dig flytande)
Du har det bra, säger du
du lever livet, säger du
din röst spricker men
du mår jättebra, säger du.
Du sträcker upp ryggen
du gör dig lång
du gör dig stark utan att förstå
att det blir ännu mer synligt hur svag du faktiskt är.


Vi som innan satt vid samma matbord
delade hus
delade dagar
delade år
utbyter nu några hastiga ord
några krystade fraser
allt är bra, säger du
livet leker, säger du


det är ljusår emellan dig och resten av världen, säger jagoch jag skulle vilja säga att jag inte bryr mig längre
att jag skiter fullständigt i hur du har det
men det gör ont när ditt namn kommer upp.


Hela tiden.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar