tisdag 3 november 2009

Tänker på er...

Du somnade in.
När luften var som klarast och vintern stod för dörren
tog du ditt sista andetag.
Du slöt dina ögon och
du somnade in.
Livet blir annorlunda efter den dagen.
På en sekund blir sorgen något som går att ta på och
du går vidare.
Kvar finns din familj
dina närmaste
dina vänner
dina bekanta och
de som alltid hälsat på stan eller i affären.
De som kände till ditt namn och
dina verk.
Du berörde många människor.

Du berörde mig.
Jag kommer att sakna dig.


Du mår bra nu.
Ingen mer smärta
ingen cancer som förstör din kropp
inga mediciner och
inga tårar.
Du är fri nu.
Jag vill gärna tro på det.
Det hjälper lite.

Vila i frid...

1 kommentar: