Jag vill aldrig glömma..

I tusen nyanser av svart

finns ni nära mig

och

jag

jag andas er

så som man andas när man vill att luften ska räcka

mer än den gör

och när

det gör så där ont

i bröstet

för det känns

som om det ska sprängas
gå i bitar
ramla sönder.

Så andas jag er

bland tusen nyanser av svart.
När dag blir till natt och natten blir gryning.

I miljoner nyanser av era ord

sitter jag

medan ni vandrar omkring

i mina tankar

utan att sitta still

en endaste gång

och

jag

jag försöker hålla kvar varje sekund av era röster

bakom mina ögonlock.
För jag vill aldrig glömma.

Där sitter jag

bland miljoner nyanser av era sista ord

och där

där

lever ni

andas jag

finns vi.

Tillsammans

(men med en evighet emellan oss)

Mamma och pappa, jag saknar er..