Kom här min kära...

Kom här min kära

sitt en stund

säg att du var här

att vi var här

men låtsas som ingenting när vi står vid kanten av det omöjliga.

Du låter mig falla

jag låter dig falla

falla

men jag låter oss landa mjukt i det där som ingen annan vet eller som ingen annan kan förstå.

Det är för oss min kära.

Bara för oss

för visst gömmer du våra ord där inne.

Långt där inne.

Och jag kan hålla din hand

hålla dig i min famn tills jag inte orkar mer

tills vi blir ett och aldrig två

tills mina muskler tvinar

tills du inte orkar stå emot längre

och min kära

bara Gud vet vad som gömmer sig i halvdruckna hjärtan

i sönderslagna fraser och tomma ord

eller i tystnaden som ingen riktigt förstår

men ifrågasätter.

För visst ifrågasätter människor tystnaden, min kära?

Vi vet.

Så kom här,

kom nära.

Säg att du var här

att vi var här

men låtsas som ingenting när det där oändliga blir till det omöjliga.

Sitt här en stund.

Min kära.