Vackra underbara härliga du.

Kanske kommer vi att ses

kanske gör vi det inte och 

jag vet inte ditt namn men

jag vet hur du ser ut.

Och jag älskar dig.

Det har jag gjort sen första gång du snuddade mina tankar

mina drömmar

mitt jag.

Och jag har längtat

efter dig

efter dig och mig tillsammans som en konstellation

jag har längtat

efter att få ha dig i min famn

höra dina tokiga frågor och ta del av dina tankar.

Jag har längtat efter att få springa med dig över en grusväg

skratta och gråta och spendera tid och

jaga skuggor på husväggar.

Vi skulle ha mycket att säga varandra

du och jag.

Lyssna

prata och

vi skulle lägga ord i varandras meningar

och avsluta den andres samtal.

Jag skulle ta del av dina svar på omöjliga frågor och jag skulle bli tagen av ditt sätt

att hantera det oförklarliga

för jag vet att du skulle bli en tänkare en analytiker.

Precis som jag.

Jag skulle försöka se till att du alltid i alla lägen tror på dig själv och din kunskap

för du besitter en förmåga

en kraft som jag skulle lära dig att använda och

jag skulle stå bakom när du själv inser

hur du ska göra.

Aldrig skulle jag låta någon få dig att tro att du inte duger

att du inte kan

att du är mindre värd

för du är värdefull

det finaste

du är det bästa som finns.

Vi skulle leka låtsaslekar bygga kojor och vi skulle gunga det högsta vi någonsin hade kunnat. 

Vi skulle plocka maskrosor prästkragar och vi skulle bygga snögubbar och

jag skulle lära dig

allt det jag kan och hjälpa dig med allt du vill lära dig.

Vi skulle samla på bokmärken eller klistermärken

läsa böcker måla tavlor och

vi skulle lära varandra hur det känns att skratta tills gränsen mellan skratt och gråt suddas ut och

du skulle vara min ledstjärna.

Du skulle vara det bästa som hänt mig.

Det vet jag.

Vi skulle givetvis bråka

skrika

gråta

du skulle bli vansinnigt arg och jag fruktansvärt bestämd.

Du skulle kalla mig gammalmodig och alla namn du kan komma på och

jag skulle bli förbannat tjurig.

Även du.

Jag skulle tvinga dig att göra något tråkigt hemma

istället för det du egentligen vill göra utanför hemmet.

Vi skulle sluta prata med varandra, kanske i dagar.

Men vi skulle bli vänner igen.

Så småningom.

Det hoppas jag.

Och när det där hemska stora oändliga händer

det som sker när man är tonåring

första fyllan

första kärleken

när du inser att vänner sviker eller livet är orättvist

och när inget går din väg

så hoppas jag att du hade ringt mig.

Vilken tid som helst.

Jag skulle hjälpa dig.

Alltid.

Alltid.

För livet ska se ut så

allting har en mening

men det tar tid att inse och jag skulle lära dig

det jag vet om tålamod.

Och kraft.

Vackra underbara härliga du

kanske kommer vi att ses

kanske gör vi det inte

men jag älskar dig

det har jag gjort från första stund

du snuddade mina tankar

mina drömmar

mitt jag.

För du skulle vara det bästa som hänt mig.

Det vet jag.